Hälleflundra C&R – vad händer sedan?

>> onsdag 2 februari 2011

Under de senaste 3 åren har vi märkt 170st Hälleflundror i vattnen utanför Tromsö.
Säsongen 2010 märkte vi 57st, medellängden på dessa var 155cm (ca 52kg)!

Vi har valt att släppa merparten av den fisk vi fångar och all fisk större än 125cm släpps ALLTID tillbaka, vi har förmånen att delta i ett märknings projekt tillsammans med havsforskningsinstitutet och märker därför ett antal av de fiskar vi ändå skulle ha släppt tillbaka med en märktagg. Vi märker alltså inte alla fiskar och vi gör det bara när så kan göras utan att skada fisken mer än nödvändigt, många gånger lossar vi bara fisken direkt i vattnet.

Varför märkning av Hälleflundra? Detta svar ger forskarna på Havforskningsinstitutet:
Når kommer kveita inn i fjordene, hvor lenge oppholder den seg der før den vandrer ut igjen, vandrer den ut av fjorden i det hele tatt eller er den bare utilgjengelig for fiskeredskaper, vandrer fisken til samme fjord for å gyte hvert år, tilhører alle kveitene i en fjord samme populasjon, hvor store vertikale og horisontale vandringer kan kveita gjennomføre, hvor ofte spiser den, når på døgnet, oppfører hunn-og hannfisk seg ulikt? Spørsmålene er mange og forhåpentligvis kan merking av enkeltindivider kunne hjelpe oss å få svar på noe av det vi lurer på. Havforskningsinstituttet har satt i gang et lite pilotprosjekt der fiskere langs kysten har sagt seg villige til å merke og sette ut igjen kveite. Det samles også inn genetisk materiale av fisk som blir merket for å undersøke om kveita vandrer tilbake til nøyaktig samme fjord som den ble født eller om det skjer genetisk utveksling mellom fjordene langs kysten.

Siden vi begynte å merke kveite i 2004, er det totalt blitt merket over 1250 kveiter. 168 av disse er blitt gjenfanget. I merkeforsøk regnes en gjenfangs på mer enn 10% som bra, så her ligger vi over gjennomsnittet.

Merking av kveite med såkalte satellitt-merker (registrer dyp og temperatur hvert 2 minutt) har vist at kveite går veldig dypt i gyteperioden, fra 600 meter og ned til dyp større enn 1000 meter, hvor den oppholder seg i flere uker i strekk. I perioden fra mars frem til juli er kveita svært aktiv og utfører daglige vertikale vandringer mellom 500 meter og nesten opp til overflaten. Den er på fødevandring og søker opp til den delen av vannsøylen der den kan finne mat. I denne tiden vil kveita være ekstra tilgjengelig for eventuelle garn (høyt aktivitetsnivå i den av vannsøylen hvor garn vanligvis blir satt ut) og store distanser kan tilbakelegges

Genetiske analyser av innsamlete vevsprøver, kjemiske analyser av otolitter, supplerende merking med konvensjonelle merker i spesielle områder, satellitt merking av kveite i åpne havområder, dialogmøte med fiskere og lokalbefolkning kan være aktivitet som på sikt vil kunne få positive effekter for kveitebestanden.

Les mer om kveite her:
Kveite rymling
Kveite
Satelitt Kveite
Kveite - kyst og havsbruk
Atlantisk Kveite

Varför så få återfångster?
Havforskningsinstitutet är alltså nöjd med den totala återfångsten av 168 fiskar av de totalt ca 1250 märkta inom området Stavanger i söder upp till Nordkap i norr, av dessa 1250 finns det både odlade och vilda Hälleflundror och många är små <100cm. I min båt har vi totalt märkt 251st Hälleflundror inom området Röst i söder och Nordkap i norr och merparten av dessa har varit större än 150cm.

Troligtvis återfångas betydligt fler än vad som inrapporteras till Kathrine Michalssen (kathrine.michalsen@imr.no) på havforskningsinstitutet, jag träffar flera varje år som känner till någon som har fått en Hälleflundra med märktagg men tyvärr kommer informationen inte fram till Kathrine alla gånger.

Av dom fiskar som vi märkte under 2010 har 1 st återfångats, den återfångades av några Danska sportfiskare som körde C&R på Hälleflundran 1 månad senare 4 Distans ifrån där vi märkte fisken.
Alltså bara 1 återfångad av 57 som Vi vet om, varför?
Jag hoppas att det beror på att det finns betydligt fler Hälleflundror än vi tror, bristande inrapporteringar av återfångster samt att fiskarna vandrar inom stora områden vilket vi bland annat sett genom dessa återfångster:

Hälleflundra #5650 Märkt 9/5 2008 Nord Vaeroy 17 meters djup
Återfångad 24/2 2010 Väst Sommaroy 150 meters Djup

Hälleflundra #6093 Märkt 10/8 2009 NV Tromsö 18 meters djup
Återfångad 18/1 2011 Väst Sommaroy 250 meters Djup

Alltså 2 fiskar återfångade i närheten av varandra och på stora djup detta trots att vi märkte den ena fisken på Vaeroy! och den andra NV Tromsö, kolla gärna på en karta / sjökort och ni förstår att dom rör sig inom stora områden tänk sedan på att inom det gigantiska området fanns 251 st Hälleflundror som vi märkt i min båt så förstår man att chanserna att just du får en av våra märkta Hälleflundror är väldigt små, det är därför det är så jätteviktigt att fångsten blir inrapporterad.

Den längsta vandringen av de 1250 märkta fiskarna i detta märk projekt:
Hälleflundra som var 53cm märktes 10/10 2008 utanför Senja
Återfångad var den 63cm 11/8 2010 utanför Shetlandsöarna !!!

Under alla fisketimmar som lagts ner i min båt har vi bara fått 1 st återfångst! Hälleflundra #5628 märkt 14/7 -08 fångades på 8 meters djup och återfångades på exakt samma ställe 5/8 -09 givetvis återutsattes den igen – däremot skrev vi ner information om fångstplats, position, djup och fiskens längd för att mejla det till Kathrine.

Klarar fisken C&R och märkning?
När man använder sig av nylon märktagg så begränsas alltid forsknings resultatet av att fångstmannen inrapporterar återfångsten. Vid de tillfällen vi haft dykare ombord för att spela in film för NRK så har dykarna vid många tillfällen följt med fiskarna efter märkning och aldrig vid dessa tillfällen har något onormalt observerats.
Vid de fall där satellit märkning använts (som återrapporterar av sig självt) vet man att 100% av Hälleflundrorna överlevt! Alla satellit märkta fiskar var större än 150cm och bara en av dessa har återfångats, vi har därför goda skäl att tro att fisken klarar av C&R samt märkning.

I dags läget får man en skraplott som hittelön när man fångar en märkt Hälleflundra, observera att man får detta oavsett om man återutsätter den eller väljer att behålla fisken, tag kort på fisk med märktagg och sänd kort, märktaggs nr, datum, position, djup och fiskens längd till Kathrine. Så får du din hittelön.
Finns det något man kan göra för att det skall fungera bättre med inrapportering ifrån återfångster av märkta fiskar?

7 kommentarer:

Unknown 2 februari 2011 kl. 12:49  

Mycket bra information Per!

S-O

Frederik Hansen 2 februari 2011 kl. 21:29  

Utrolig interessant og informativt indlæg. Godt at flundran klarer sig så bra!

Oskar Onstad 3 februari 2011 kl. 11:20  

Veldig spennende og viktig prosjekt.

Har dere prøvd med belønning til de som rapporterer inn merkede kveiter? Om det ikke er penger til det i prosjektet, er sikkert noen utstyrsprodusenter(Elbe, Seberg, Mustad etc.) interessert i å sponse dette. Elbe sponser havabborprosjektet, så muligheten er der.

kathrine 3 februari 2011 kl. 11:56  

Havforskningsinstituttet sender ut et skrapelodd til alle som melder i fra om fangst av merket kveite. Velger man å sette ut igjen den fangede kveita er det bare å registrere merkenr og ta et bilde av kveita + merke med mobilen. Send informasjon om dato, posisjon, merkenr, lengde på fisken, navn og adresse til meg (kathrine@imr.no)

Per Jonasson 3 februari 2011 kl. 13:10  

Missade att skriva med den informationen i inlägget eftersom jag trodde det var allmänt känt men det är kanske just det som är problemet, inlägget är nu uppdaterat!
Sponsorer är annars en bra ide! Havforskningsinstitutet jobbar just nu med att försöka märka ett antal Hälleflundror med satellit märkningar igen men tyvärr saknas pengar till det, så eventuella sponsorer vore tacksamt kontakta Kathrine på Havforskningsinstitutet.

Frank Nikolaisen 4 februari 2011 kl. 16:03  

Fascinerende lesing. Dere gjør en kjempejobb. Håper dere får midler til mere forskning.

Per Jonasson 4 februari 2011 kl. 18:54  

Tack frank,
Ja det vore ju fantastiskt om Havforskningsinstitutet kunde få medlen så att all vår märkning kunde ske med satellit märkning i år. Efter detta inläggs stora intresse har jag belutat att göra 2 till så nästa blir varför och till sist HUR, kommer snart...